komplett Text
”Mod!”han sa, och pekade motlandet,
”denna monteringsvåg kommer att rulla oss shoreward snart.”
på eftermiddagen kom de till ett land
där det verkade alltid eftermiddag.
hela kusten slappa luften svimmade,
andas som en som har en trött dröm.
full-faced ovanför dalen stod månen;
och som en nedåtgående rök, smal ström
längs klippan att falla och pausa och falla didseem.
ett land av strömmar !, några, som en nedåtgående rök,
Slow-dropping slöjor av tunnaste gräsmatta, gick;
och några thro’ wavering ljus och skuggor bröt,
rullande en slumbrous ark skum nedan.
de såg den glimmande floden seaward flöde
från det inre landet: långt bort, tre bergstoppar,
tre tysta tinnar av åldrig snö,
stod solnedgång-flush ’d: och, dagg’ d med duschdroppar,
Up-clomb skuggiga tall ovanför vävda copse.,
Den charmed sunset linger ’d low adown
i Red West: thro’ berg klyftor dale
sågs långt inåt landet, och den gula ner
gränsen ’d med palm, och många en slingrande vale
och äng, set med smal galingale;
ett land där allt alltid verkar’ D samma!
och runt om kölen med ansikten blek,
mörka ansikten blek mot den rosiga lågan,
den milda-eyed melankoli Lotos-ätare kom.,
grenar de bar av den förtrollade stammen,
lastad med blomma och frukt, varav de gav
till var och en, men den som mottog dem,
och smak, till honom vågens gushing
långt långt långt borta verkade sörja och Rava
på främmande stränder; och om hans kollega spake,
hans röst var tunn, som röster från graven;
och djupt sovande han verkar, men alla vakna,
och musik i öronen hans slående hjärta gjorde.,
de satte dem ner på den gula sanden,
mellan solen och månen på stranden;
och söt det var att drömma om fosterlandet,
av barn, och hustru, och slav; men evermore
mest trötta verkar havet, trötta åran,
trötta vandrande fält karga skum.
sedan sa någon, ”vi kommer inte tillbaka mer”;
och alla på en gång sjöng de, ” vår ö hem
är långt bortom vågen; vi kommer inte längre att ströva omkring.”
sammanfattning
Odysseus berättar för sina mariners att ha mod och försäkrardem att de snart kommer att nå hemlandet., På eftermiddagen når de ett land ”där det verkade alltid eftermiddag” eftersomav den luddiga och fredliga atmosfären. Sjömännen ser detta ”land av strömmar” med sin glimmande flod som strömmar till havet, desstre snötäckta bergstoppar och dess skuggiga tall som växer i vale.
mariners hälsas av de ”milda-eyed melancholyLotos-eaters”, vars mörka ansikten verkar bleka mot den rosiga solnedgången.Dessa Lotos-ätare kommer med blomman och frukten av lotos, som de erbjuder till Odysseus mariners., De som äter lotosfeel som om de har fallit i en djup sömn; de sätter sig ner på den gula sanden på ön och kan knappast uppfatta sina kolleger sjömänskliga till dem, höra bara musiken av deras hjärtslag i sina kära. Även om det har varit sött att drömma om sina hem i Ithaca,gör lotos dem trötta på att vandra, föredrar att stanna kvar här.En som har ätit av lotos-frukten förkunnar att han kommer att ”återvändainte mer”, och alla mariners börjar sjunga om denna resolutionatt förbli i Lotos-ätarnas land.,
resten av dikten består av de åtta numrerade stanzorna av mariners’ choric song, som uttrycker sin resolution till stayforever. För det första berömmer de den söta och sövande musiken iland av Lotos-eaters, jämföra denna musik med kronblad, dagg, granit och trötta ögonlock. I den andra stanzaen ifrågasätter de varför människan ärDen enda varelsen i naturen som måste slita. De hävdar att alltingelse i naturen kan vila och stanna stilla, men man gungasfrån en sorg till en annan., Människans inre ande berättar för honom att lugnhetoch lugn erbjuder den enda glädjen, och ändå är han ödelagd för att slita och vandra hela sitt liv.
i den tredje strofen förklarar mariners att alltingi naturen tilldelas en livslängd för att blomma och blekna. Asexamples av andra levande saker som dör, de citerar ” foldedleaf, som så småningom blir gul och driver till jorden, liksom ”full-juiced apple”, som i slutändan faller till marken,och blomman, som mognar och bleknar., Därefter ifrågasätter mariners i den fjärde stanzaen syftet med ett arbetsliv, eftersom ingentingär kumulativ och därmed leder alla våra prestationer ingenstans. Theyquestion ” vad…kommer att vara, ” proklamera att allt i livetÄr flyktig och därför meningslös. Sjömännen uttrycker också sinönskan för ”lång vila eller död”, varav någon kommer att befria demfrån ett liv av oändligt arbete.
den femte stansen ekar den första stanzas positiva appelleratt lyxigt självförtroende; mariners förklarar hur sött det är att leva ett liv av kontinuerlig dröm., De målar en bild avvad det kan vara som att göra ingenting hela dagen utom sömn,dröm, äta lotos och titta på vågorna på stranden. En sådan tillvaro skulleförmögen dem fredligt att komma ihåg alla de individer de en gång visste vem som nu är antingen begravda (”rågad över med en gräs”) eller kremerad (”två nävar av vitt damm, stängd i en urn av mässing!”).
i den sjätte stanza, sjömännen anledning att deras familjerhar förmodligen glömt dem ändå, och deras hem föll isär, så de kan lika gärna stanna i landet av Lotos-ätare och ”letwhat bryts så kvar.,”Även om de har förtjusta minnen av derasvivor och söner, säkert vid det här laget, efter tio års strider i Troja,har deras söner ärvt sin egendom; det kommer bara att orsaka onödigt förvirring och störningar för dem att återvända nu. Deras hjärta är slitna från att bekämpa krig och navigera i haven med hjälp av konstellationerna, och därmed föredrar de den avslappnande döden-som om Lotos Land existerar till den förvirring som en återvändande hem skulle skapa.
Lämna ett svar